Kvinnan kliver leende ur hissen.
Eller nej.
Hon svävar ur hissen.
Håret fladdrar (det kanske är en blåsig hiss), syrenfärgade kläder på en tunn kropp sveper ut och kvar står alla andra i en hiss som inte luktar mutta.
Man riktigt ser hur tacksamma de är.
Den glada kvinnan har valt ett trosskydd som doftar blomma.
Kanske syren, som matchar kläderna.
Kan hon lugnt stå i hissen utan att det luktar mutta och folk slipper undra om hon har en död råtta mellan benen.
En winwin situation.
Nästa dag kanske hon matchar den lilla svarta med ett trosskydd som doftar lakrits?
Den bruna dräkten matchas med doften brunsås?
Den gröna klänningen med spenat?
Ingen behöver någonsin få veta, att under de där kläderna och bakom det där leende döljer sig en otvättad mus.
Det är bara att fläska på med de här trosskydden så går man säker.
Ta ett av varje vettja, för helgardering.
För har du en mutta som luktar mutta får du åka hiss ensam.
Och kliva ut med hår som inte fladdrar.
I grå kläder.
Så är det bara.
Jag förstår det nu.