Det är bara jag igen, om ni undrar...

En annan skall ju ut och flyga i morgon.

Bara så där, på en lördag.

Jag tar och flyger en sväng, säger jag till Han med de blå skjortorna, vill du med?

Det vill han, och vi tar fram kartan och en packe dartpilar, som vi skall kasta på kartan för att fastställa destinationen.

Första kastet.

Pilen fladdrar iväg och borrar sig djupt in i soffan.

Men herre gud, du måste ju sikta, säger Han med de blå skjortorna och knuffar undan mig.

Pil nummer två i högsta hugg.

Han tar sats.

Böjer på knäna och gungar upp och ner.

Upp och ner.

Det tar aldrig slut.

Upp och ner.

Kisar med ena ögat.

Den pilförsedda handen flaxar fram och tillbaka innan den slutligen släpper taget och låter pilen flyga, i en i och för sig ganska snygg, men oduglig båge, som gör att pilen med en smäll slår i fönstret, och sorgesamt landar i en blomkruka.

Du tog för lång tid på dig, du hann ju bli trött i armen, härjar jag och plockar upp pil nummer tre.

En grön.

Grön är min favoritfärg.

Jag tänker inte göra samma misstag som Han med de blå skjortorna så jag skickar iväg pilen direkt, vilket visar sig vara mindre lyckat, för jag glömde visst att sikta igen.

Pilen dinglar trött i gardinen en stund, innan den lossnar och ramlar ner under soffan.

Ååååååh. Han med de blå skjortorna suckar.

Du måste sikta, förmanar han igen, och jag svarar att det skall jag fanimig göra nästa gång så kanske jag träffar lika bra som han.

Men Han hör överhuvudtaget inte vad jag säger, för han är djupt koncentrerad av samma procedur som förra gången han skulle kasta.

I handen har han en orange pil.

Han kanske gillar orange.

Den orange pilen lämnar hans hand och fastnar distinkt i Tierp.

Tierp.

Vad skall vi göra i Tierp har du tänkt, frågar jag surt.

Han säger att kastet inte gills, för han blev distraherad av att jag härmade honom när han gungade upp och ner med knäna.

Han vill alltså kasta om.

Men gör det då, stönar jag, och känner att jag gett upp.

Återigen, samma procedur.

Jag sitter blick stilla.

Plötsligt får han för sig att han skall kasta med vänster hand.

Jag blinkar två gånger för Nej.

Så där som i filmer.

Blinka en gång för Ja, och två gånger för Nej.

Blink- blink.

Blink- blink.

Han fattar ingenting.

Blink- blink.

Blink-blink. Blink- blink, för i helvete!

Nej.

Inget av det här stämmer.

Det är ljug alltsammans.

Men ut och flyga skall vi!

Till Polen minsann.

Spanar in ett slott som ett blivnade brudpar hyrt för sitt bröllop till sommaren.

Sedan åker vi hem igen.

Planerar nya resor framöver.

Och vart fan ligger egentligen Tierp.