Det är bara jag igen, om ni undrar...

Jag kommer inte att få något brev innan Jul.

Det är bekräftat.

Det var så märkligt.

För hörde man inget innan jul, brevledes, var man inte aktuell. För tjänsten.

Så ringde hon mig!

Presenterade sig. Med sitt riktiga namn. Hon visste vad hon hette.

Sade att hon fått in alldeles för många ansökningar.

I dem har de sökande berättat om alla de färdigheter de har. Som stämmer överens med de efterfrågade.

Utbildning har de också. Jobbat med saken i fråga.

Men!

Hon kunde inte släppa min ansökan.

Hon blev så glad när hon läste den.

Och kände, den här flickan kan inte få gå oss ur händerna!

Får hon visa min ansökan för Kommundirektören?

"Får du gärna"

Hon vill så gärna se mig hos dem.

Men på den här tjänsten är det tyvärr inte möjligt.

De sparar min ansökan.

Läser den och blir glada.

Hoppas att deras glädje genererar ett alldeles, alldeles underbart jobb. För min del.

Så småning om...