Gubben som pillar i elskåpet är tillbaka.
Låset har frusit. Han kommer inte in.
Sliter och drar. Juckar och vrider.
Nu! Flög det upp.
Han tappar balansen och flög en liten bit han också. På arbetstid.
Det är hans jobb att pilla i det där skåpet.
Undrar vad han pillar på?
Lite kablar. Rattar. Knappar. Reglage.
Tänk om jag gick ut och pillade lite.
Vad skulle gubben säga då?
När han kom och skulle pilla, och så stod jag redan där, och vred och skruvade hit och dit.
Med arbetsbyxor på. Och en sådan där illgul jacka, med reflexer. Så att ingen kör på mig när jag pillar.
"Nu är den här arbetsplatsen upptagen". Säger jag.
Men du kan inte bara öppna skåpet och riva runt! Det är olagligt, påtalar han.
"Det tycker jag går jättebra", säger jag. "Titta nu vad bra jag pillar och vrider på den här ratten".
Han knuffar, verkligen knuffar mig åt sidan, och fräser att jag inte är klok!
Att jag kan fara åt helvete.
"Där har jag redan varit", säger jag.
"Då kan du få tillbaka den här illgula jackan då, om det inte passar", säger jag
Han stirrar klentroget på mig.
Det där är ingen jacka, det är ditt förkläde, säger han och ser plågad ut.
"Inte undra på att det var så jävla kallt då", säger jag och skuttar hem.
Kanske har jag bullar i ugnen...