Jag är allergisk.
Ser ut som en spetälsk varje gång jag råkar trycka upp henne i ansiktet för att gosa lite.
Men tryck inte upp den i ansiktet då, tänker ni.
Men hon är fullkomligt omöjlig att motstå när hon kommer infarande i mitt hus, och är alldeles till sig av lycka över att se mig.
Då måste jag låta henne fara upp i min famn, och vips är hon i ansiktet och slickar och nafsar, och det är så sött.
Vad skall man med en hund till om man inte får gosa med den?
Nu är den ju inte min, men den är alldeles bedårande och beroendeframkallande.
Tyvärr är jag själv allt annat än bedårande när hon avlagt visit i mitt ansikte.
Spetälsk är närmast en underdrift.
Men det är det värt.
För lite valpkärlek.
Det borde alla få uppleva någon gång i sitt liv.
Allergisk, eller ej.