Mycket snällt.
Hon var så fin i dag, med röda läppar och håret som snart hittat tillbaka till sin ursprungliga blonda färg.
Sedan kom valpen på besök.
Hon lider av fläckvis håravfall.
Små rosa fläckar där pälsen trillat av.
Kan vara matallergi.
Kan vara skabb.
Det låter vidrigt, men det är inget som hon smittats av, utan det kommer i så fall från föräldrarna till valpen, och blossar upp i åldern sex till åtta månader.
Hoppas verkligen att det inte är det för då kan man inte låta henne föda valpar.
När man är skadad och måste sitta still går tiden ovanligt långsamt, och när man tittat på alla sidor på nätet som man brukar besöka blir det lite trist.
Då blir det dokumentär.
Tittade på en som handlade om en kvinna som sade sig ha varit i ett av tornen av World Trade center 9/11.
Hon hade mirakulöst klarat sig, men mist sin fästman som befann sig i det andra tornet.
Den fantastiska brudklänningen hon provat ut inför deras bröllop skulle hon aldrig få använda.
Inget av detta var sant.
Hon hade hittat på alltsammans.
En helt sjuk berättelse om en helt sjuk människa.
Sedan kom femtonåringen hem tillsammans med den andra femtonåringen.
De hade avslutat sin första skoldag på höstterminen.
De var redan trötta på skolan.
Sedan blev jag hungrig och eftersom jag var invalid fick de två gå och hämta pizza så vi fick något i magen.
Vi hade en mycket trevlig middag med tända ljus, sprakande brasa och roliga samtal.
Han med de blå skjortorna kommer hem med ett senare tåg och får äta lasagnen som är kvar sedan igår.
Ja.
Och nu blev det kväller.