Elden tog sig bra.
När det är högtryck är det alltid lättare att få fyr i brasan.
I dag är det högtryck.
Gick upp på övervåningen och tog av mig assistentmunderingen.
Hängde den snyggt på galgen.
Så att den bara är att dra på sig i morgon igen.
Jag är ungefär lika ordningsam som han med de blå skjortorna.
Öppnade ett ganska öde kylskåp.
Improviserade ihop en middag.
Tände den trearmade ljusstaken i tenn.
Satte mig till bords.
Det var en ödslig måltid.
Han med de blå skjortorna är på konferens och blir borta över natten.
Det betyder att jag skall sova ensam i huset i natt.
Hoppas jag.
Vem vet vilka fler som bor här utan att vi har en aning om det?
Jag kommer att ha lampor tända.
Stänga dörren till mitt sovrum.
Jag får för mig, att om de kommer, så kommer de genom dörren.
Och då vaknar jag med ett ryck för jag sover så lätt, så lätt.
Och då säger jag "ge er av", om det inte är min mormor förstås, för hon kan gärna få ligga bredvid mig som hon gjorde när jag var barn.
Men om det inte är mormor säger jag "ge er av"!
I en ilsken ton.
Det har jag hört att man skall göra.
Då förstår de att man menar allvar.
Så pallrar de sig iväg och spökar någon annanstans.
Jag vet en som blev utsatt för spökerier nätterna i ända.
De satt på sängkanten och blåste honom i ansiktet.
Petade på honom.
Skramlade med saker och flyttade runt på sådant de inte borde.
Han som blev utsatt för spökerier blev arg, och gick upp och bredde smörgåsar när han ändå inte fick sova.
Där satt han och muttrade och åt smörgås nätterna igenom.
Snart såg han själv ut som ett spöke och de kallade på hjälp.
Ett medium med ovanlig svada äntrade huset och meddelade frankt att det var svärmor som var där och bråkade.
Hon hade aldrig tyckt om honom och stod inte ut med tanken på, att han var som en stor bromskloss för hennes dotter.
Inget kunde hon göra medan hon levde, men nu passade hon på att visa hur hon kände.
Så kan det gå om man inte sköter sig och vårdar sina relationer.
Jag tycker väl att jag borde vara säker för just den här typen av spökerier.
Om man inte räknar den där jäkla gumman på ålderdomshemmet förstås..
Henne jag alltid lipade åt så fort hon vände ryggen till för hon var så jäkla elak.
Jädrar!
Sigrid!
Om du promt måste spöka för mig någon gång, gör det inte i kväll när jag är ensam.
För då dör jag.
Vill du ha det på ditt samvete!?