Ett sådant som folk med stora ögon brukar beundra för att det är så fint.
Tio rum, tre toaletter några hallar och ett kök.
Byggdes nittonhundrafem.
En gammeldags Grosshandlarvilla.
Oerhört vackert renoverad av den famlji som bodde här innan oss.
Det var bara för oss att flytta in och det var precis så som vi drömt att det skulle vara.
Tio rum, tre toaletter, några hallar och ett kök är mycket att säda.
Det har i alla fall jag märkt.
Det tar ungefär en normal arbetsdag att gå över dessa ytor noggrannt.
Men jag har också märkt att alla de andra som så gärna vill bo i detta välkomnande hus med sina generösa ytor, inte lika gärna vill städa dem.
Han med de blå skjortorna får dåligt samvete när jag sätter igång och säger att jag skall sätta mig och ta det lugnt i stället.
Jag är inte pedant, men jag vill heller inte bli överfallen av dammråttor stora som gråvargar.
Jag vill inte att toaletten skall stinka kiss och att golvet skall vara fullt av hårstrån, gamla tops och tomma toalettpappersrullar.
Jag vill inte att nattygsborden skall vara täckta av damm när jag på natten letar efter min öronpropp som ligger där.
Så jag kämpar på.
I dag hade Han med de blå skjortorna plockat undan fint när jag kom hem efter en tur till stan.
Kanske var det piken innan jag for, som tog skruv.
Men vad är det som gör att det anses vara kvinnans uppgift att hålla hemmet i skick?
För att hon tycker det är roligt?
Utvecklande?
Stimulerande?
Ser det som ett träningspass?
Jag vet faktiskt inte, men det bara faller sig så.
Och fast vi jobbar lika många timmar som mannen är det ändå vår uppgift.
Jag tycker det stinker.