Ja.
Som ni sett är hösten här.
Med den kommer i vissa fall, till vissa människor, en höstförkylning.
Han med de blå skjortorna är en av dem.
Han är så sjuk så.
Ajajaj.
Han nyser så snoret sprutar och ögonen är röda och glansiga.
Han blir också lite mer kutryggig av bara farten.
För att förstärka det förkylda utseendet något.
I fall någon skulle missa det.
"Usch" "Usch" "Usch"
Det är ungefär det han säger dagarna i ända.
Nyss var han uppe och åt lite frukost.
"Usch usch usch" mässade han bredvid mig i frukostsoffan.
Snart nog masade han sig upp för trappan och tillbaka till sängen.
Nätterna med förkylning spenderar han i en annan säng, i ett annat rum.
Ingen människa kan ligga bredvid en annan som säger "usch usch usch" nätterna igenom.
Dessutom förstärks de andra ljud han normalt ger ifrån sig under nätterna, och liksom ekar mellan väggarna.
Men som den gentleman han faktiskt är, låter han mig sova ensam tills han blir frisk igen.
Nu vet man ju inte när det blir.
Om det ens någonsin blir så.
Kan någon människa någonsin, varit mer sjuk?
Möjligtvis någon som dött av sviterna.
Men ingen som överlevt, vad vi det.
Det är nog dags att jag går och tittar till honom där han ligger.
Klappar om honom lite och talar om hur mycket han betyder för mig.
Ja.
Det skall jag göra.