Äntligen har jag hittat henne!
Är det någon som varit bortsprungen, tänker ni.
Nej.
Frisören som jag aldrig tänker överge.
Henne har jag hittat.
Det har tagit mig endast fyrtiofem år.
Det är inte alla som ens lever i fyrtiofem år, så jävla lång tid som det är.
Men jag lever och har i dag:
1: En frisyr jag kan leva med
2: En hårfärg jag kan leva med
3: Kombinationen hårfårg jag kan leva med - och frisyr jag kan leva med, gör mig nöjd och glad.
Jag kan inte minnas att det någonsin under mina fyrtiofem år på jorden hänt tidigare.
Att jag kunnat gå från frisören och ut på stan.
Direkt!
Utan att gå hem och försöka forma om den jävla helvetesfrisyren.
Tidigare har det ju som ni vet, varit så, att mina frisörer och jag inte talat samma språk.
Jag har uttryckt mina önskemål och hoppats, att den här gången, den här gången har jag väl varit alldeles oklanderligt tydlig med vad jag vill.
Frisören har nickat och dragit lite i håret, kammat lite, hummat lite, lyft lite på nackhåret och granskat bilden jag skrivit ut och tagit med.
För att sedan fullkomligt missförstå allt jag sagt.
Det är ju tur att det inte sker i ala andra sammanhang där man betalar för att få en tjänst utförd.
Ex 1:
Ni skall ha en romantisk date, du och Han med stort H. Ni har bokat bord på den restaurang där ni åt er första gemansamma måltid. När ni kommer in tar hovmästaren emot och frågar i vilket namn man reserverat?
"Jaha, men då skall ni inte äta här. Vi har bokat in er på en annan restaurang, som ligger runt hörnet och sedan vidare ca 350 meter ner i gränden. Smaklig måltid"!
Och när ni opponerar er och säger att det är här ni vill äta, lägger hovmästaren huvudet på sned och säger "Jaha, det visste inte vi, vad knasigt, men kanske har ni bättre tur nästa gång"
"Eller inte", Fortfarande med huvudet på sned.
Ex 2:
Du har bokat en resa till Mauritius där resten av din familj väntar.
Eftersom du inte kunde resa samtidigt som dem, då du hade en oerhört viktig deadline att klara av innan du kunde resa, är längtan nästan olidlig.
Du anländer något slutkörd till flygplatsen för incheckning.
Den hurtiga kvinnan som tar emot ditt bagage önskar dig en trevlig resa till Kina.
"Eeeeeh, till Kina" Jag skall inte till Kina", får du ur dig, och strax därefter svarar hon att
" Jo, nu skall du det".
"Det är bokat så. Vi tänkte att det var så du ville ha det".
Hon ler. Hon kanske är glad på riktigt.
Ex 3:
Du skall gå med ditt barnbarn på bio för att se en trevlig Disneyfilm. Ni tar plats i stolarna med popcorn, läskedryck och karameller, och strax därpå rullar filmen igång, och tidernas samlag utspelar sig framför ögonen på dig och ditt barnbarn.
Det stönas och juckas i surroundhögtalare och barnbarnets ögon har fått en onaturlig form eftersom de är på väg att tränga ur sina hålor. När du kastar dig fram för att hålla för ögonen på barnet råkar du kasta hela burken med popcorn i ögonen på ungen som skriker att "DET SVIDER SOM ELD I ÖGONEN OCH VAD GÖR FARBRORN MED TANTEEEEEEEEN???"
Ja.
Så skulle det kunna se ut om hela befolkningen hade samma receptiva förmåga som en frisör.
Och jag håller tummarna för att ni hittar en som förstår er, precis som jag nu gjort.
Men det kan ta fyrtiofem år.